♥

jag har suttit här i flera timmar nu och undrat samma jävla sak,
hur kunde du? hur fan kunde du? hur fan kunde du göra så mot mig?!
inte bara mot mig, mot alla dina kompisar.
jag trodde aldrig detta om dig, trodde aldrig att du skulle kunna svika mig,
du fanns alltid för mig, alltid. Nu vill jag inte ha din hjälp längre.

Jag hatar inte dig, det kommer jag aldrig kunna göra.
men ledsen och besviken,
det lär jag vara.. länge, kanske resten av livet?
våran vänskap lär aldrig bli den samma igen.
jag vet inte ens om jag vill träffa dig igen.
jag vet inet om jag ens tänker stötta dig i din såkallade skit,
du har skapat detta, du får ta dig ur det också.
Med eller utan mig.
Det finns en utväg. och det är i alla fall inte självmord.
men tror du det, så visst. Jag tänker inte stoppa dig,
jag kan inte stoppa dig.
Styrkan togs ifrån mig ska du veta.

Men jag kan bara be dig, ta dig ur detta.
innerst inne tror jag på dig. så jävla starkt.
innrest inne tror jag att allt kommer bli som förr,
även mellan oss.